Nu är det så här, i några månader så har jag haft lite problem med en kille, som har sagt så jävla mycket åt mig å jag har sagt mycket åt honom. Jag har verkligen litat på denna person, han var min bästavän!
Till det som jag inte velade skulle hända, ett jag älskar dig av honom.. Mer än jag älskat någon annan tydligen också? Jag blir rädd och lämnar honom där, får ångest och efter någon månad, nån vecka och massvis med bråk så bestämmer jag mig för att jag vill försöka något med den här killen! Jag tar steget jag inte har vågat göra på evigheter, om ni inte visste det så är jag livrädd för att binda mig i något förhållande... Vi bestämmer oss för att först fixa till våran vänskap sedan se vart det leder, gick ganska bra tills för ett tag sen. När jag hör saker om att han är med någon annan, fyfan säger jag bara. Du hade din chans.
Tur att jag skà vara med min gumma imr!
